Nu går det i 180

Full fart idag, precis avslutat avtorkning av vårt parkettgolv med specialrengöringsmedel, helt slut och borde sova för länge sen men så mycket att göra och lite tid då Ida inte riktigt vill att det blir gjort än det just hon vill.

Men nya tag imorgon, då är det min tur att jobba vilket blivit mer och mer som minisemester….

Godnatt

Patrik Lundberg

About Patrik Lundberg

http://www.strava.com/athletes/724757

Blev bara kvalitetstid idag

Cykel till jobbet och sedan hämta Marias bil från hennes morfar, massor av fix med den och sedan hem till Ida som ville leka i sandlådan, sen duscha äta kvällsmat osv.

Då blir det inte många minuter över till blogg och ANNAT.

Men det kommer ju en dag imorgon också.

Slumpen gjorde att jag träffade på Marcus och Annbritt på väg hem med bilen som behövde mer luft i däcken, visade sig att Marcus varit där sen ett par timmar så Annbritt glänste som ny

Patrik Lundberg

About Patrik Lundberg

http://www.strava.com/athletes/724757

Dagen efter, trött men annars rätt okej

Träningvärken är rätt påtaglig men annars är det inte så farligt fysiskt faktiskt. Magen är riktigt kass efter alla gels, bars och annat jag proppade i mig, saknade faktiskt lite bättre fast föda under loppet. Men en dag eller två till sen är det nog ordning på magen.

Gick en runda med Ida på eftermiddagen var allt annat än fjäderlätta steg men måste cykla redan imorgon till jobbet så blir spännande även om det bara är 11 km.

Är alldeles för seg i skallen dock för att blogga så mer än såhär blir det inte ikväll!

Godnatt

Patrik Lundberg

About Patrik Lundberg

http://www.strava.com/athletes/724757

I mål, 10 timmar och 11 minuter

Fy fan, det var var varmt och jobbigt såklart, allt har gått bra, precis hemma i lägenheten igen, ska trycka ner 1,5 kg vattenmelon sen väntar sängen.

Återkommer imorgon

Patrik Lundberg

About Patrik Lundberg

http://www.strava.com/athletes/724757

Inför: Ötztaler Radmarathon 2016

Då är det dags, Ötztaler Radmarathon 2016, förmodligen det jobbigaste jag kommer ha gjort i cykelväg hittills, 240 km 5500 höjdmeter och i år med rekordtemperaturer.

Vätska och salt kommer bli otroligt viktigt när temperaturen ligger närmare 30 grader, och det blir ju så klart betydligt varmare i stigningarna när solen ligger på och vinden inte kommer åt. Men är så bra förberedd som det går, vill så klart alltid träna mer men med familj, jobb och avståndet till alperna från München så är det helt ok. Har ju som tur är lite erfarenhet från tidigare lopp föregående år så blir nog kanon det här.

Själva loppet då:

Har ju kört alla passen innan så vet vad som väntar, kommer att tappa lite tid utför men det tar jag förhoppningsvis igen uppför, gäller att spara så mycket krafter det går till andra delen av loppet där det blir riktigt varmt och jobbigt.

Mitt startnummer är 4080 och vill ni få SMS-service på hur det går så finns det här:

https://www.datasport.com/de/sms/?racenr=18423&stnr=4080

Livestream till loppet finns här:

https://www.oetztaler-radmarathon.com/livestream

Patrik Lundberg

About Patrik Lundberg

http://www.strava.com/athletes/724757

sova på soffan i natt

Ska strax gå och sova, det mesta är färdigt inför morgondagens avfärd, skulle vilja trampa en runda men får nog göra det på plats för verkar bli stressigt imorgon.

Sover på soffan inatt (återigen stort tack till Maria) för att kunna få lite extra sömn och inte vakna upp av Ida, välbehövligt då klockan ringer 05.00 på söndag.

Åker med Annbritt efter lunch så borde vara nere i Sölden runt 16.00 tiden får vi hoppas att det finns husbilsparkering som är något sånär optimal inför loppet.

Det var förresten 29 grader varmt i dag och tendensen är stigande med extremt varma vindar från afrika så skall bli spännande och se var vi landar på söndag.

Godnatt

Patrik Lundberg

About Patrik Lundberg

http://www.strava.com/athletes/724757

Då vet jag att det aldrig behöver bli någon vätternrunda för min del


Sådär, vi har ett litet monster till dotter som trots bara 45 min vila under hela dagen nu höll igång till 22.30. Tar rätt mycket energi från mamma och pappa men nu ska jag i alla fall blogga lite innan sängen väntar.

280 km blev det som sagt i lördags, så här med facit i hand i princip helt meningslöst om det nu inte var så att jag ska tävla till helgen och gjorde det som avsked till Marias morfar. Tog mig inte riktigt hela vägen fram men med den motvind och regnstorm som drog in sista 20 km så får jag vara rätt nöjd trots allt.

Så drygt och bara att bara sitta och mala på timme efter timme, så en sak är säker, Vätternrundan kommer jag inte cykla frivilligt, helt obegripligt hur hälften av alla svenska cyklister har det som huvudmål för sin träning. Ni kan sälja in det med vilka argument ni vill, måste vara så sjukt monotont och långtråkigt.

Nog aldrig sett så mycket majsodlingar i hela mitt liv, och allt mals ner och blir biogas

Kom iväg från München vid 09.00 så redan där tappade jag en timme sedan höll jag bra fart och första 100 km hade jag 30,5 km/h, inte så mycket att skriva om utan passerade by efter by på Bayerns landsbygd, solen i ryggen men var riktigt varmt så svettades som en gris. Gjorde en snabbkoll kvällen innan på antalet höjdmeter så totalt väntade 2000, men inga långa härliga backar där det gick och hitta en bra rytm utan upp och ner hela tiden. Bra träning så klart men sjukt segt när det är dags för uppförsbacke nr 200 och det fortfarande är över 150 km kvar och cykla.

Lite träd som omväxling

Aldrig sett de här blommorna förut, som små minisolrosor, någon som vet?

Mentalt var det bara att dela in cykling i olika etapper, 100 km, första matpausen, första dricka pausen osv, gäller och komma på nya varianter hela tiden för att inte tappa motivationen.

Äntligen börjat närma mig Donauwörth där det skulle bli lunch, låg på en plattå så ännu varmare och absolut ingen skugga alls

Efter ett snabbstopp på McDonalds för pommes i mängder (och ännu mera salt) 2 liter vatten som jag svepte så rullade jag norrut igen, körde rätt men ändå fel när jag valde att cykla på östra sidan upp, så tappade massor av tid här då jag fick stanna och titta på kartan hur mycket som helst vilket så klart gjorde att senare inte skulle hinna fram.

Bara och pressa in

Pommes utan ände

Den mesta av tiden kördes på vanlig landsväg men då och då försökte jag följa de cykelleder som fanns skyltade, slutade dock med det efter att det lett mig in på en grusväg som dessutom visade sig vara en omväg till dit jag skulle. Men cykeln och kroppen höll för det också, körde första 140 km utan cykelhandskar men tog sedan på dem för att undvika blåsor i händer.

Slottet Harburg uppe på höjden, gigantiskt men har ännu inte läst vad det faktiskt har för betydelse för tysk historia

Efter att ha passerat slottet så kom de första dropparna regn också, riktigt skönt att slippa solen och temperaturen sjönk mot mer behagliga 25 grader. Mer kilometer och byar passerades innan jag kom till Öttingen. Efter den byn så gick det utför, hade haft sidvind hela vägen men nu skulle jag västerut och fick sidamot och ibland direkt motvind så nu var det allt annat än roligt att cykla. Satt och svor för mig själv att det här var första och sista gången.

Slottet i Öttingen

Kunde ju inte direkt vända eftersom jag nu började närma mig 200 km så var jag ju dessutom inne på spurten så bara att fortsätta, körde återigen fel men bara någon kilometer eller två, visade sig dock vara ett lyckokast då jag blir omkörd av en annan cyklist, vi slog följe och han berättade lite om omgivingarna medan jag fick berätta om mitt äventyr. Dessutom visste han ju exakt hur jag skulle cykla så slapp kolla på kartan. Mycket trevlig kille som dessutom visade sig bo 200 m från vägen jag skulle cykla på så passade på att stanna hos honom och fylla på vattenflaskorna också.

Cyklade förbi Tysklands näst största Metalfestival

Bästa supportrarna hittills, hejade ordentligt och avslutade med att visa lite mer kött

Från Crailsheim till Wertheim skulle det vara ungefär 90 km, då var klockan 18.00 och det blir mörkt 20.30, så ni inser ju själv att det här nog inte skulle gå vägen, så drar iväg ett sms till Maria att de skall vara på standby för att hämta upp mig om jag måste stanna pga av mörkret. Försökte sedan öka tempot men fick ge upp nästan direkt, från Crailsheim och norrut var det inte en meter platt, dessutom motvind som bara ökade och tunga moln som drog ihop sig, körde igenom ett par regnskurar men inte värre än att jag hann torka igen.

Sista bilden innan helvetet brakade loss

med 20 km kvar till Bad Mergentheim så kom regnet, eller rättare sagt monsterskuren med tillhörande vind, varje meter var en ren pina och fick vara nöjd om jag kom upp i 30 km/h i utförsbackarna, insåg direkt att det här håller aldrig så nu var planen att ta mig till Bad Mergentheim och sedan vänta där. Dygnsur och djupfryst rullar jag in i 19.30 så hade haft en timme till att cykla om det inte varit för regnet men nu fick det vara nog.

Benen var fräscha men armarna och framförallt triceps var det värre med, så in på McDonalds igen, beställa in mer pommes och sedan vänta på att min ängel i form av Maria kom och hämtade mig, kommer att kosta mycket kärlek och service till Maria men det får det vara värt. Både hon och jag var nog överens att ett liknande äventyr blir det inte fler gånger om jag inte ser till att fixa skjuts/boende på egen hand.

Höll 30,1 km i snitt första 200 km sedan blev det mer kuperat men kunde i alla fall håll kvar snittet runt 29,5 km/h till 250 km. Så bra fart i benen till regn och vinden kom. Gick åt runt 8200 kalorier så en bra dag på jobbet, en stor del till varför jag gått ner så mycket i vikt såklart.

Ska inte lova att jag inte gör något liknande igen men ska definitivt göra mitt bästa för att undvika det och om det skall cyklas långt så skall det vara vackert eller tävling så att det ger någonting. Men allra helst uppför och riktigt brant.

 


 

 

Patrik Lundberg

About Patrik Lundberg

http://www.strava.com/athletes/724757